13 veckor

Ojoj, tiden rullar på. Nu är det bara 13 veckor kvar tills pyret är beräknat. Ganska precis tre månader alltså. Fast jag vet inte om jag tycker att det går så fort... ibland känns det som om jag har varit gravid i över ett år... :P Som tur är så är man aldrig gravid så länge utan förr eller senare MÅSTE liten komma ut. *ler*

Kroppen börjar verkligen märka att den har en liten människa i sig. Besvären blir värre och värre och jag känner mig mer och mer som en strandad val. :P Igår när jag skulle vända mig i sängen hamnade jag på rygg och höll nästan inte på att komma därifrån. *skratt* Då kan ni kanske förstå varför jag tycker att liten kan komma ut lite tidigare. Börjar bli jobbigt att inte kunna röra sig som man vill, tycker inte om att känna mig begränsad. Dessutom börjar jag få mer och mer ont när jag rör på mig för mycket. Bäckenfogarna skriker av smärta om jag har hållt igång för mycket så det är bara att lyssna på kroppen och ta det lugnt. Jag börjar dock bli jäääääävligt rastlös av att bara gå hemma, har ju gjort det i ca. 3½ månad nu och det börjar märkas på mitt humör. Hormonerna har också börjat spöka. I början gick det jättebra, hade nästan mer stabilt humör än innan men nu har de nog kommit ikapp. Häromnatten grät jag i en halvtimme för att Peter inte hade pratat så mycket med mig på kvällen, jag tappar tålamodet på typ 0,1 sekunder och tårarna är nära hela tiden vad det än gäller känns det som. Det är som att ha PMS dygnet runt, alla dagar ungefär. :P Stackars Peter, va jobbigt det måste vara för honom att försöka förstå sig på mig. *ler* Önskar jag kunde hjälpa honom genom att tala om vad han kan göra men det är svårt när jag inte ens själv vet. Han får nog försöka bita ihop och trösta sig med att det förhoppningsvis går över när pyret har kommit ut. :)

För ca en vecka sen var vi hos barnmorskan och då gjorde vi lite tester och sånt. Mitt blodtryck låg lika stabilt som innan vilket känns bra, järnvärdet hade gått upp sen förra gången men var fortfarande inte bra så jag måste fortsätta med de där äckliga järntabletterna (blir ju så jäkla dålig i magen av dem men ja, vad gör man inte...). Mitt blodsocker låg också bra vilket även det känns bra. Dessutom fick vi lyssna på hjärtat igen som slog så fint, och så mätte hon mitt symfys fundus-mått (hur stor livmodern är) som låg precis mitt i kurvan på 24 cm så det känns ju också bra att magen växer som den ska. :)

Nu är det bara 1½ vecka tills vi får se lilla pyret igen för 7 september ska vi göra ett 3D/4D-ultraljud. Först ville jag inte göra det, tyckte det kändes lite onödigt dyrt och så men Peter ville gärna göra och efter att det har gått ett tag har jag börjat känna "jag får ju en chans till att se lillknytet så det vore väl skoj" så jag gick med på det. :) Så vi, blivande mormor och morfar samt blivande farmor och farfar ska dit och titta på lill*n. Ska bli roligt att få sen h*n igen och förhoppningsvis få med några riktigt bra bilder och så som jag kan lägga in här sen.

Nu är ni lite uppdaterade på bebisfronten. Nu blir det tvättstugan och sen, om ni har tur, kanske det blir lite uppdatering på Sandrafronten också. ;)

100 dagar kvar!!!

Du är på dag 180 av 280. (64,3%).
Du är i vecka 26.
Du har gått 25 fulla veckor och 4 fulla dagar (v25+4).
Du är i 6:e kalendermånaden.
Du är i 7:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
[Läs mer här]
Du är i trimester två.
Beräknat förlossningsdatum Fre 27 nov 2009
Du har 100 dagar kvar till beräknad förlossning.

Ja, nu börjar nedräkningen. 100 dagar kvar tills pyret kommer... eller ja, på ett ungefär i alla fall. Man vet ju aldrig, de kommer ju när de vill. :P Förhoppningsvis kanske lillskiten får för sig att komma lite tidigare... inte fööör tidigt, bara lite tidigare. :)

Klockan sent i en äckligt varm lägenhet

Usch va denna värme tar kål på mig! Sitter här i bara bh, klockan är nästan fyra på natten och det fullkomligt rinner om mig för att det är så varmt. Vem fasen vill gå och lägga sig när det bara klibbar om en så fort man ens funderar på att vända på sig? Inte jag i alla fall...

Det har inte hänt jättemycket senaste tiden men total stiltje har det ju inte varit. Förra helgen hjälpte vi mamma att flytta. Hon har fått en lägenhet i Hässelby så i lördags gick flyttlasset från Ekerö. Eftersom jag varken kan eller får bära så var jag mest med som social stoppkloss (var i vägen vart jag än var) medan de andra sprang upp och ner för trapporna med kartonger och möbler. Mycket grejer har hon min mamma. ^^ Nu, en vecka senare har hon dock lyckats packa upp nästan allt så det är riktigt fint där nu. :)

Var hos sjukgymnasten i onsdags och fick konstaterat att jag har bäckenbesvär, antagligen någon form av foglossning eller så... *yay... NOT* Fick låna hem ett s.k. sacrobälte för att se om det kunde hjälpa vilket jag nog tycker att det gjorde så blev till att köpa ett sånt när jag var på återbesök i fredags.

I onsdags var jag också ute på Ekerö för att dels få lite papper påskrivna från jobbet till försäkringskassan och sen för att träffa Frida. Var ju massa massa länge sen jag träffade den tösen så det var väääldigt trevligt. :) Tyvärr var det lika äckligt varmt då som nu så trots sacrobälte och väldigt lugnt tempo så blev vår vanliga promenadrunda mer än jag mäktade med och vi var tvungna att stanna en stund och bara sitta och sen när vi kom tillbaka hem till Frida blev det också till att sitta en stund innan jag orkade åka hemåt. Beckie (mammas kompis rottweiler) var också med på promenaden då mamma skulle åka upp till morfar på sjukhuset och då inte kunde ha henne med.

I fredags tog jag och Peter Tallink Silja Galaxy till Åbo på en 23-timmarskryssning. Blev typ den lilla semester vi har tillsammans den här sommaren så det var skönt att få komma iväg bara vi. Hade lyckats boka en bra hytt med dubbelsäng också så vi slapp sova i varsin säng. *ler* Var jättefint väder hela turen och väldigt avslappnande. Var alldeles lagom att vara borta i 24 timmar.. är väldigt hemmakär just nu, bortsett från den äckliga värmen i vår lägenhet. Igår efter att vi hade kommit hem från kryssningen åkte vi hem till mamma och hälsade på hennes faster och kusin från Blekinge som var uppe på besök. Har inte träffat dem på ca. 10 år så det var väldigt trevligt. :)

Och idag var vi på en "snabbkurs" som handlade lite om förlossning och en metod i hur man kan lära sig att hitta en lugn och avslappnad andning genom förlossningen osv. En del var intressant, annat var mest flum men den var gratis så ja, kändes helt okej. Ska dit imorgon för att göra en utvärdering (därför kursen var gratis, det här var liksom "genrepet" innan de kör igång med kursen, som då kommer att kosta pengar).

Imorgon kommer Madde hit vid typ 10... vet inte riktigt hur jag ska komma upp tills dess med tanke på att jag inte ens kommer att få 6 timmars sömn men ja, det är väl bara att bita ihop. Klockan 12 kommer en och ska köpa två hyllor av oss också och sen på eftermiddagen/kvällen ska jag åka in till stan och hämta en spjälsäng som vi har hittat på blocket. Det känns egentligen som om det är alldeles för tidigt men samtidigt vill jag ha den så då är det väl lika bra att slå till. Förr eller senare måste vi ju köpa en säng så varför inte redan nu? :)

Kort då... Som nämnt ovan ligger min morfar på sjukhus och har gjort i ca. 3 veckor. Han har ju varit sjuk i måååånga år och har gått på dialys senaste.... ja, i flera år. Risig har han varit länge men det har alltid knatat på. Men sen mormor dog verkar det som att han har gett upp sakta men säkert... nu är det inge vidare med honom. Han har tydligen både cancer i käken och i lungorna plus massa andra skruppler. Känns lite jobbigt att jag riskerar att förlora min morfar snart, med tanke på att det bara är lite drygt två år sen jag förlorade mormor... Måste ta mig i kragen och åka upp till sjukhuset någon dag... man vet aldrig när det är för sent och jag vill inte behöva ångra det bara för att "jag inte orkade" eller nåt!

Nej, nu måste jag nog försöka övertala mig själv att sova lite... jag behöver all sömn jag kan få med tanke på det lilla livet i magen. För övrigt är det full fart på pyret och buffarna har börjat synas utanpå magen ibland. Det är verkligen hur mysigt som helst att känna hur h*n lever om därinne. Längtar tills vi får träffa varandra utanför magen också, det är ju "bara" ca. 16 veckor kvar. *nedräkning*

Så. Godnatt.