11 december 2010
Nu är det ÄNTLIGEN officiellt!!!
11 december 2010 gifter vi oss! Känns fortfarande overkligt men idag kom inbjudningarna ut och folk har redan börjat svara så det är verkligen på riktigt!
Det känns i alla fall jäääävligt bra!! :D
11 december 2010 gifter vi oss! Känns fortfarande overkligt men idag kom inbjudningarna ut och folk har redan börjat svara så det är verkligen på riktigt!
Det känns i alla fall jäääävligt bra!! :D
Hemkommen och nyförlovad
Ja då har bloggen ofrivilligt fått vila igen. Har varken haft riktigt tid eller ork att skriva. Men nu har det hänt så mycket att jag MÅSTE skriva. :P
Nu är det ca 1½ vecka sen jag, Peter och William kom hem från vår UNDERBARA Skottlandsresa! Den var helt perfekt på alla sätt och jag längtar redan tillbaka! Att det blir fler resor till säckpipornas land, det är redan bestämt! Jag ska försöka att sammanfatta vår resa på ett bra sätt här nedanför, tycker ni sen att den inte är tillräckligt bra eller så, ja då får ni väl helt enkelt fråga oss. ;)
Klockan 06.30 på torsdagen ringde klockan. Inte riktigt vår grej att gå upp så tidigt men det gick ändå bra. Visste ju vad som väntade. Pappa kom vid 07.20 och hjälpte oss med det sista för att sen köra oss till Arlanda. På vägen dit fick vi svänga in vid Coop för att köpa mat till Wille då vi inte hade hunnit göra det. Väl på Arlanda blev det incheckning av bagage och massa pass- och boardingkortkontroller. Jag har bara åkt inrikesflyg tidigare så det här med passkontroll var nytt för mig. Tiden rann iväg alldeles för fort och jag stressade upp mig rätt mycket innan vi äntligen satt på flyget och började vår resa. William var jättehungrig så han hann sluka hela flaskan med mat innan vi ens hade lyft men det gick ändå bra och han verkade inte få ont i öronen. Under resans gång var han lite småkinkig men ändå inget farligt och sen somnade han ca 5 min innan vi gick ner för landning. Själv fick jag extremt ont i öronen på nedvägen och det tog sen lååång tid innan locket för öronen släppte.
Väl framme i Edinburgh (inflygningen var UNDERBAR, vilket vackert land!!) gick vi till bagagehämtningen och hämtade våra väskor. Allt kom fram som det skulle och vi skulle bara sätta på hjulen på vagnen och röra oss mot hotellet.... trodde vi. Det visade sig att hjulen inte ville som vi och efter att ha försökt få på hjulen på vagnen igen i över två timmar men bara fått på ena hjulet gav vi upp och tog vår trasiga vagn på bussen till stan. Väl där checkade vi in på hotellet och lämnade alla våra saker och sen ut på stan för att äta och köpa en ny vagn.
Första måltiden i Edinburgh blev på Burger King, inte så glamouröst kanske men då vi inte hade ätit sen ca 7 på morgonen var vi rejält hungriga och orkade inte leta reda på nåt annat. Efter BK gick vi till ett shoppingcenter och köpte en paraplysulky. Den gick på ca 800 kr, pengar vi kunde ha lagt på betydligt roligare saker än en tredje vagn men vad skulle vi göra? Vi kunde ju inte vara utan vagn en hel helg då vi hade planerat att GÅ överallt.
Efter vagnshopping knallade vi runt lite och tittade på den nya delen av staden. Dock blev det ganska tidigt sänggående då vi bara hade sovit ca 3 timmar natten innan, tror vi var i säng strax efter 23 (lokal tid dvs strax efter midnatt svensk tid) och det har väl inte hänt på lääänge.
Fredagen började med att klockan ringde vid 09.00. Man kan ju inte ligga och dra sig hur länge som helst när det finns saker att upptäcka. Vi gick ner och åt en rejäl hotellfrukost för att sedan bege oss ut. Vårt hotell låg ju mitt i Old Town på "The Royal Mile" (vägen mellan två av Edinburghs största sevärdheter: Edinburgh Castle och The palace of Holyrood) så vi var redan i Old town när vi kom ut. Vi gick sakta men säkert upp mot Edinburgh Castle, stannade flera gånger på vägen för att ta kort på saker som fångade vårt (kanske mest mitt) intresse *läs vackra byggnader*. Väl uppe vid slottet stod jag i en lååååång kö för att köpa biljetter. Det kändes som om jag ALDRIG skulle komma fram men till slut gjorde jag det och vi kunde äntra slottet.
Vi gick runt och tittade på det mesta och jag försökte ta så många bilder jag bara kunde. Samtidigt ville jag inte spendera hela besöket bakom kameralinsen men jag tror att jag lyckades hitta en ganska bra balans. När vi hade sett i stort sett allt tog vi oss en fika på ett café och sen började vi röra oss ner till utgången. På väg ner ville Peter titta på utsikten igen, själv var jag mest trött i fötterna och tyckte att vi skulle fortsätta men han skulle prompt gå upp vid ett litet torn och titta på utsikten. Väl där började han rota i väskan och föll sedan ner på knä och frågade "vill du gifta dig med mig?". Lite chockad över att han faktiskt gick ner på knä svarade jag självklart "JA!!!" och fick den vackraste ringen satt på mitt finger. Nu föreföll det ju som så att jag redan visste om ringarna och att de var med i resväskan, men jag visste inte när, var och hur han hade tänkt att fria. Och jag kunde inte för mitt liv tro att han verkligen skulle gå ner på knä!!! Det är nåt jag bara har skämtat lite om men inte trott att han skulle göra. Lyckan av att vara förlovad spred sig i hela kroppen och ögonblicket efter förevigades på bild, både vi två och på ringarna (bilder kommer senare). William tyckte dock inte att det var lika spännande för han sov sig igenom hela händelsen. ^^
Vi knatade runt i gamla stan och gick även förbi The Holyrood house Palace, drottningens sommarresidens typ. Vi kom dit strax före stängning och då det kostade ca 150 kr att gå in valde vi att bara kika från utsidan. På vägen tillbaka till hotellet stannade vi till på Starbucks och tog en fika. Peter fick en gigantisk kopp kaffe som jag blev avundsjuk på (koppen alltså, inte innehållet). Själv tog jag bara en dricka och lite fikabröd. Väl tillbaka vid hotellet tog vi det lugnt ett tag innan vi bestämde oss för att gå ut och äta. Vi var inte riktigt säkra på vad vi ville ha men till slut hamnade vi på en liten pizzeria med en jättetrevlig servitris. Första riktiga måltiden som nyförlovade blev alltså pizza för mig och pasta för Peter. *ler*
På lördagen var det tänkt att vi skulle ta en busstur för att få se lite mer av Skottlands natur. Det fanns en 1-dagarstur som gick till Highlands bl.a. vilken skulle vara perfekt, OM det inte vore så att man inte fick ha med sig barn under 5 år. Det blev alltså ingen dagsutflykt och istället valde vi att köpa biljett till de lokala turistbussarna i Edinburgh. Vi köpte en biljett som gällde för alla fyra bussar, den kostade 15 pund, en biljett för en buss kostade 12 pund. Vi åkte två bussar och bestämde oss för att äta innan vi tog nästa buss. Det fanns ett ställe som hade "stans bästa och godaste fish 'n' chips" vilket vi tyckte lät jättebra så vi gick dit. Hör och häpna, när vi kom dit fick vi veta att man inte fick ta in barn, då de inte hade tillstånd för det (vad var det, barnhatarlördag eller?) så vi blev hänvisade att gå till en annan restaurang. Vi började gå men vi hittade inget som tilltalade oss. Vi fortsatte att gå och William tyckte tydligen att det var tråkigt så han somnade i vagnen, till gunget av kullerstenar.
När vi hade gått i över två timmar var vi så hungriga att vi höll på att rasa ihop så vi bestämde oss för att ta "första bästa ställe", vilket råkade bli en restaurang alldeles intill hotellet. Det var lite skrattretande med tanke på att vi hade gått runt HELA både gamla och nya stan för att hitta ett bra matställe. Som tur var var maten jättegod och servicen toppen så mätt och glada (och trötta) gick vi till hotellet en sväng. Vi hade tänkt att ta en till turistbuss efter maten, då den bussen gick till en annan del av stan men när vi kom tillbaka till hotellet såg vi att den sista turen redan hade gått. Lite besvikna höll vi oss istället på hotellet den kvällen, med undantag av middag som intogs på Pizza Hut (varför äta på lokala ställen när man kan äta på de stora kedjorna? *skratt*).
Söndagen hann vi inte så mycket annat än att äta frukost. William fortsatte att charma ALLA och ett par som satt bredvid oss både på lördagen och söndagen undrade om vi inte kunde lämna honom när vi åkte. :P Vänligt men bestämt sa vi dock att vi gärna ville ha med honom hem igen. ^^ Efter frukost packade vi ihop det sista och begav oss till bussen som skulle ta oss till flygplatsen. Det tog väldigt lång tid att checka in och gå igenom säkerhetskontrollen så återigen stressade jag upp mig rejält. Det var dock inte nödvändigt då många var sena så planet blev försenat. När vi väl började rulla ut från gaten somnade William i min famn och där sov han, ända tills vi stannade vid gaten här hemma i Stockholm. Det var jätteskönt att han sov, bortsett från att jag satt som kratta och höll på att kissa på mig.
Vi hämtade vårt bagage och sen blev vi upphämtade av pappa som körde oss hem till Råcksta. :)
Ja, jag ber om ursäkt för att uppdateringen har dröjt men det tog sin lilla tid att sammanfatta resan. Har säkert missat massor och så men som jag skrev tidigare får ni väl fråga då. :P
Jag ska även försöka att ladda upp bilder sen men just nu har jag varken tid eller ork. ;) Håll tillgodo!
Nu är det ca 1½ vecka sen jag, Peter och William kom hem från vår UNDERBARA Skottlandsresa! Den var helt perfekt på alla sätt och jag längtar redan tillbaka! Att det blir fler resor till säckpipornas land, det är redan bestämt! Jag ska försöka att sammanfatta vår resa på ett bra sätt här nedanför, tycker ni sen att den inte är tillräckligt bra eller så, ja då får ni väl helt enkelt fråga oss. ;)
Klockan 06.30 på torsdagen ringde klockan. Inte riktigt vår grej att gå upp så tidigt men det gick ändå bra. Visste ju vad som väntade. Pappa kom vid 07.20 och hjälpte oss med det sista för att sen köra oss till Arlanda. På vägen dit fick vi svänga in vid Coop för att köpa mat till Wille då vi inte hade hunnit göra det. Väl på Arlanda blev det incheckning av bagage och massa pass- och boardingkortkontroller. Jag har bara åkt inrikesflyg tidigare så det här med passkontroll var nytt för mig. Tiden rann iväg alldeles för fort och jag stressade upp mig rätt mycket innan vi äntligen satt på flyget och började vår resa. William var jättehungrig så han hann sluka hela flaskan med mat innan vi ens hade lyft men det gick ändå bra och han verkade inte få ont i öronen. Under resans gång var han lite småkinkig men ändå inget farligt och sen somnade han ca 5 min innan vi gick ner för landning. Själv fick jag extremt ont i öronen på nedvägen och det tog sen lååång tid innan locket för öronen släppte.
Väl framme i Edinburgh (inflygningen var UNDERBAR, vilket vackert land!!) gick vi till bagagehämtningen och hämtade våra väskor. Allt kom fram som det skulle och vi skulle bara sätta på hjulen på vagnen och röra oss mot hotellet.... trodde vi. Det visade sig att hjulen inte ville som vi och efter att ha försökt få på hjulen på vagnen igen i över två timmar men bara fått på ena hjulet gav vi upp och tog vår trasiga vagn på bussen till stan. Väl där checkade vi in på hotellet och lämnade alla våra saker och sen ut på stan för att äta och köpa en ny vagn.
Första måltiden i Edinburgh blev på Burger King, inte så glamouröst kanske men då vi inte hade ätit sen ca 7 på morgonen var vi rejält hungriga och orkade inte leta reda på nåt annat. Efter BK gick vi till ett shoppingcenter och köpte en paraplysulky. Den gick på ca 800 kr, pengar vi kunde ha lagt på betydligt roligare saker än en tredje vagn men vad skulle vi göra? Vi kunde ju inte vara utan vagn en hel helg då vi hade planerat att GÅ överallt.
Efter vagnshopping knallade vi runt lite och tittade på den nya delen av staden. Dock blev det ganska tidigt sänggående då vi bara hade sovit ca 3 timmar natten innan, tror vi var i säng strax efter 23 (lokal tid dvs strax efter midnatt svensk tid) och det har väl inte hänt på lääänge.
Fredagen började med att klockan ringde vid 09.00. Man kan ju inte ligga och dra sig hur länge som helst när det finns saker att upptäcka. Vi gick ner och åt en rejäl hotellfrukost för att sedan bege oss ut. Vårt hotell låg ju mitt i Old Town på "The Royal Mile" (vägen mellan två av Edinburghs största sevärdheter: Edinburgh Castle och The palace of Holyrood) så vi var redan i Old town när vi kom ut. Vi gick sakta men säkert upp mot Edinburgh Castle, stannade flera gånger på vägen för att ta kort på saker som fångade vårt (kanske mest mitt) intresse *läs vackra byggnader*. Väl uppe vid slottet stod jag i en lååååång kö för att köpa biljetter. Det kändes som om jag ALDRIG skulle komma fram men till slut gjorde jag det och vi kunde äntra slottet.
Vi gick runt och tittade på det mesta och jag försökte ta så många bilder jag bara kunde. Samtidigt ville jag inte spendera hela besöket bakom kameralinsen men jag tror att jag lyckades hitta en ganska bra balans. När vi hade sett i stort sett allt tog vi oss en fika på ett café och sen började vi röra oss ner till utgången. På väg ner ville Peter titta på utsikten igen, själv var jag mest trött i fötterna och tyckte att vi skulle fortsätta men han skulle prompt gå upp vid ett litet torn och titta på utsikten. Väl där började han rota i väskan och föll sedan ner på knä och frågade "vill du gifta dig med mig?". Lite chockad över att han faktiskt gick ner på knä svarade jag självklart "JA!!!" och fick den vackraste ringen satt på mitt finger. Nu föreföll det ju som så att jag redan visste om ringarna och att de var med i resväskan, men jag visste inte när, var och hur han hade tänkt att fria. Och jag kunde inte för mitt liv tro att han verkligen skulle gå ner på knä!!! Det är nåt jag bara har skämtat lite om men inte trott att han skulle göra. Lyckan av att vara förlovad spred sig i hela kroppen och ögonblicket efter förevigades på bild, både vi två och på ringarna (bilder kommer senare). William tyckte dock inte att det var lika spännande för han sov sig igenom hela händelsen. ^^
Vi knatade runt i gamla stan och gick även förbi The Holyrood house Palace, drottningens sommarresidens typ. Vi kom dit strax före stängning och då det kostade ca 150 kr att gå in valde vi att bara kika från utsidan. På vägen tillbaka till hotellet stannade vi till på Starbucks och tog en fika. Peter fick en gigantisk kopp kaffe som jag blev avundsjuk på (koppen alltså, inte innehållet). Själv tog jag bara en dricka och lite fikabröd. Väl tillbaka vid hotellet tog vi det lugnt ett tag innan vi bestämde oss för att gå ut och äta. Vi var inte riktigt säkra på vad vi ville ha men till slut hamnade vi på en liten pizzeria med en jättetrevlig servitris. Första riktiga måltiden som nyförlovade blev alltså pizza för mig och pasta för Peter. *ler*
På lördagen var det tänkt att vi skulle ta en busstur för att få se lite mer av Skottlands natur. Det fanns en 1-dagarstur som gick till Highlands bl.a. vilken skulle vara perfekt, OM det inte vore så att man inte fick ha med sig barn under 5 år. Det blev alltså ingen dagsutflykt och istället valde vi att köpa biljett till de lokala turistbussarna i Edinburgh. Vi köpte en biljett som gällde för alla fyra bussar, den kostade 15 pund, en biljett för en buss kostade 12 pund. Vi åkte två bussar och bestämde oss för att äta innan vi tog nästa buss. Det fanns ett ställe som hade "stans bästa och godaste fish 'n' chips" vilket vi tyckte lät jättebra så vi gick dit. Hör och häpna, när vi kom dit fick vi veta att man inte fick ta in barn, då de inte hade tillstånd för det (vad var det, barnhatarlördag eller?) så vi blev hänvisade att gå till en annan restaurang. Vi började gå men vi hittade inget som tilltalade oss. Vi fortsatte att gå och William tyckte tydligen att det var tråkigt så han somnade i vagnen, till gunget av kullerstenar.
När vi hade gått i över två timmar var vi så hungriga att vi höll på att rasa ihop så vi bestämde oss för att ta "första bästa ställe", vilket råkade bli en restaurang alldeles intill hotellet. Det var lite skrattretande med tanke på att vi hade gått runt HELA både gamla och nya stan för att hitta ett bra matställe. Som tur var var maten jättegod och servicen toppen så mätt och glada (och trötta) gick vi till hotellet en sväng. Vi hade tänkt att ta en till turistbuss efter maten, då den bussen gick till en annan del av stan men när vi kom tillbaka till hotellet såg vi att den sista turen redan hade gått. Lite besvikna höll vi oss istället på hotellet den kvällen, med undantag av middag som intogs på Pizza Hut (varför äta på lokala ställen när man kan äta på de stora kedjorna? *skratt*).
Söndagen hann vi inte så mycket annat än att äta frukost. William fortsatte att charma ALLA och ett par som satt bredvid oss både på lördagen och söndagen undrade om vi inte kunde lämna honom när vi åkte. :P Vänligt men bestämt sa vi dock att vi gärna ville ha med honom hem igen. ^^ Efter frukost packade vi ihop det sista och begav oss till bussen som skulle ta oss till flygplatsen. Det tog väldigt lång tid att checka in och gå igenom säkerhetskontrollen så återigen stressade jag upp mig rejält. Det var dock inte nödvändigt då många var sena så planet blev försenat. När vi väl började rulla ut från gaten somnade William i min famn och där sov han, ända tills vi stannade vid gaten här hemma i Stockholm. Det var jätteskönt att han sov, bortsett från att jag satt som kratta och höll på att kissa på mig.
Vi hämtade vårt bagage och sen blev vi upphämtade av pappa som körde oss hem till Råcksta. :)
Ja, jag ber om ursäkt för att uppdateringen har dröjt men det tog sin lilla tid att sammanfatta resan. Har säkert missat massor och så men som jag skrev tidigare får ni väl fråga då. :P
Jag ska även försöka att ladda upp bilder sen men just nu har jag varken tid eller ork. ;) Håll tillgodo!