Sandra "melondoft" Ekdahl

Jag är sååå bra!! *ler* Klarade mitt teoriprov igår, fick 55 rätt av 55 möjliga, det ni!!!! ;) Så nu är det bara uppkörningen kvar, sen har jag mitt D-körkort. Uppkörning sker 11 juni, lite drygt två veckor kvar bara. Men min körlärare tycker att jag kör hur bra som helst så det ska väl inte vara några större problem. :P

Sitter uppe lite för sent och är sjukligt nervös. Imorgon ska jag skriva teoriprov för mitt D-körkort. Jag har försökt att plugga hela dan, det har gått ganska bra faktiskt, fast jag skulle nog ha engagerat mig lite tidigare i pluggandet, inte göra som vanligt och plugga dan innan. Men ja... det är ju jag i ett nötskal. Jag har senaste veckan pendlat från "det kommer att gå skitbra, jag kan ju det här" till "det kommer gå käpprätt åt helvete, jag kan fan ingenting!!!". Det tär ordentligt på en att hela tiden slungas fram och tillbaka mellan självsäkerhet och osäkerhet. Saken blir ju heller inte bättre av mina krav på perfektion, att jag aldrig tidigare har kuggat på ett prov och att bra inte duger, det måste vara bäst för att jag ska kunna bli nöjd. Men vad har jag för val, egentligen? Jag kan antingen skita i att åka dit (vilket är ett omöjligt val) eller så kan jag bita ihop och helt enkelt göra mitt bästa och hoppas på att det räcker. Det gäller bara att övertala mig själv till att mitt bästa faktiskt räcker, det måste inte vara perfekt. *lättare sagt än gjort*

När vi ändå är inne på "bussandet" kan jag berätta att jag har börjat köra nu också. *yey* Har kört fyra gånger hittills och det går hur bra som helst. :) Får massa beröm av min lärare som säger att det är jätteroligt att åka med mig och hon tycker att det känns som om jag har kört buss hur länge som helst. *glad* Bara att hoppas att det fortsätter lika bra och att jag klarar teoriprovet så jag kan köra upp inom en snar framtid också. För så fort jag är klar med körkortet har jag en inkomst igen. *längtar*

---

I helgen var dessutom min ängel här. *saknat som fan* Var hur mysigt som helst. Dessutom var mamma och pappa i Småland så det var bara hon, jag och katterna hemma. *perfekt* Det blev pizza, Anchor och sova i soffan i fredags, stan, grilla, färga hår, Eurovision Song Contest, film och massa prat igår och sen idag har jag mest pluggat (massa tack till sötnöten som hade tålamod med mig). Körde henne till tåget vid 17 (blev lite stressigt, kanske undermedvetet ville att hon skulle missa tåget :P) och efter att jag hade guidat henne åkte jag hem till morfar en stund. Var trevligt att sitta och prata lite, tror han uppskattade det. Därefter blev det en snabbis förbi CityGross (köpte en mors dags-tårta) och sen hem för att fortsätta plugga plus att röja det sista från helgen (det var inte särskilt farligt men lite disk och sånt). Sen kom mamma och pappa hem och det blev lite prat med dem. Berättade om idioten som bucklade min bil på Tranebergsbron *såååå jävla förbannad* och åt lite tårta. Har suttit och pluggat fram till nyligen och nu borde jag verkligen gå och lägga mig. Dock är jag lite för hyper... tror det är nervositeten. Men jag ska försöka sova lite i alla fall, hur lyckat är det att komma till provet utan att ha sovit? Då lär jag garanterat få blackout.

Såå.... God natt!

JÄVLA IDIOT som snodde min morfars flakmoppe!!! Fattar de inte att det är det enda han lever för?????? *sparkar och slår*

"Puss puss" i varje avsked blev plötsligt "vi hörs". Är det då man ska känna sig dissad kanske? Är det då man ska börja tro att det faktiskt är en själv det är fel på, med tanke på att detta skifte skedde efter en träff? Jag tar i alla fall åt mig.

Ska det vara så jävla svårt att helt enkelt bara kläcka ur sig "okej, det klickade inte mellan oss" istället för att bara sluta höra av sig. När "heeej :D" det första man man får direkt när man loggar in övergår till att man själv är den enda som tar kontakt, ja, det är då det är kört.

Så jävla typiskt.. jag hamnar fan alltid i den här situationen. Det får mig att börja förstå att det måste vara mig det är fel på...

Jag är så less på det här nu så det finns inte. När ska folk börja stå upp för vad de känner, och dessutom våga uttrycka det, oavsett åt vilket håll det gäller?!

Har precis tittat klart på "PS. I love you". Såg den på bio för ett tag sen och föll direkt. Sen fick jag den av Sofie på datorn igår så jag bestämde mig för att se den ikväll. Bland det första jag sa efter att jag hade sett den på bio var "det här är en sån film man ska se ensam hemma i soffan, uppkrupen med en filt och bara släppa lös alla känslor". Det var precis vad jag gjorde ikväll. Jag lyckades släppa på allt. Tårarna rann, nästan konstant. Det gjorde ont, jag mådde nästan illa av all smärta, samtidigt som det var så jäkla skönt att äntligen få ut en del av all skit. Det gör fortfarande ont, men ändå lite bättre. Tror jag ska ha en ny "urladdning" snart igen. Det behövs och den här filmen är PRECIS det som behövs för att jag ska kunna släppa alla spärrar som håller emot.

"I love you 'til the end......"

Jag är ett vrak.... ett totalt vrak....

Jag har varit på dåligt humör hela dan idag, av olika anledningar. Syster ville gå på Anchor (abstinens) och frågade om jag ville hänga på. Tyckte att jag kunde behöva det så jag tackade ja. Först skulle jag dock titta på hockeyn, men det var ju värdelöst med tanke på vilken dålig match det var. *svär* Sen när vi hade gjort oss klara åkte vi för att hämta Petra. Det var då det började hända saker.

Först när vi åkte på Västerbron kom vi upp jämsides med en taxi, i den satt några killar som antagligen hade varit på Råsunda och kollat på Djurgården - Hammarby (de var Hammarby-supportrar). De vinkade till oss lite glatt och vi garvade gott åt dem och vinkade tillbaka. Taxichauffören såg glad ut när han såg att vi vinkade, vet inte om han trodde att det var till honom. :P

Efter det när vi kom av Västerbron och skulle svänga ner på Södermälarstrand stod en bil vid trafiksignalen (som var grön) och höll på att plocka upp folk (fråga mig inte varför man gör det mitt i gatan). Lättirriterad som jag var blev jag lite störd och tutade på honom varpå han körde iväg och höll på att köra över den ena killens fot eftersom han inte hade hunnit in i bilen ordentligt. Jag och syster skrattade gott samtidigt som jag fick lite dåligt samvete för att jag hade stressat på (det hade ju faktiskt kunnat hända något).

Vi hämtade upp Petra och åkte sen den krångliga vägen bort mot Anchor. Borta vid Slussen typ tänkte jag byta fil och blinkade och började svänga lite svagt till höger. Då såg jag att jag hade en bil precis i sidan (jävla "döda vinkeln"!!!!) så jag väjde naturligtvis undan och tillbaka i min fil. Surfittan (ja, det var hon faktiskt) blev förbannad och försökte stoppa mig sen för att få mig att be om ursäkt. Jag lackade för att jag tänkte fan inte stanna mitt på vägen för att hon höll på så jag tänkte gasa förbi varpå hon också drog på. Då slog jag i bromsen, tvärnitade och gick in bakom henne igen. Då ledsnade hon tydligen. Sen kom vi upp jämsides med varandra lite senare, då var syster (o)smart nog att peka finger åt surfittan som då blev ännu mer förbannad och började förfölja oss. Hon förföljde oss genom typ hela jävla stan bort till Anchor, när vi parkerade, parkerade hon in min bil och sen ställde hon sig och väntade på att jag skulle kliva ur bilen. Hon började käfta men jag totalignorerade henne. Bland det första hon kläckte ur sig var "min bil är värd mer än ditt liv så du ska fan va rädd om den". Jävlar va nära jag var att ge henne en rak höger. Vore det så att jag skulle kunna göra det utan straff hade jag fan gjort det, hon förtjänade det VERKLIGEN! Syster blev dock förbannad och började käfta emot. Jag orkade inte engagera mig så jag stod och väntade på att hon (surfittan) skulle ge upp och åka nån gång. Till slut gav hon i alla fall upp och åkte ("FUCK YOU BITCH!!!!!" var min tanke just då). Det mest klockrena kommentarerna från surfittan måste dock ha varit "Ja, men sparka på min bil då, jag har ditt regnummer" (som om vi inte hade hennes också???). Den och "jag kommer från Skärholmen" (ja, va fan gör du då här med din fula Merca som du har på avbetalning (du har alltså inte ens råd att casha den)???), de kommentarerna slog nog allt. *skrattade gott*

Efter vårt lilla bråk mitt inne i stan gick vi i alla fall bort till Anchor och hade en trevlig, om än kort, kväll. Sen blev det Donken (inte bra, blir alltid så jävla sugen på det efter Anchor) och sen skjutsa hem Petra och syster och sen hem. "Tyvärr" blev det inga spännande händelser på vägen hem men det var nog lika bra.

Nu sitter jag uppe fast jag inte borde (har sjukgymnastik imorgon kl. 10.30) och har massa i huvudet.

---

Jag har lyckats gråta lite idag. Det satt långt in men jag har trots allt lyckats två gånger. Dels när jag satt och tittade på tv (vet dock inte varför jag började) och sen för att min älsebex är så jävla go. Hon måste vara det sötaste som går på två ben!! Jag menar, man kan inte dedikera "Curly Sue" till någon bara sådär... den är KÄRLEK!!! :O *saknar henne som fan* Men nu har kanske pengafrågan löst sig, nu ska jag bara se till att kidnappa hit henne så jag sen kan låsa in henne så hon aldrig kan rymma härifrån. *planerar för fullt*

---

Hur kommer det sig att killar är såna jävla SVIN?? Jag har verkligen funderat på det. Bl.a. har jag och Mika haft många diskussioner kring varför det är så. Jag tycker det är så hemskt att varenda kille man stöter på, bara är ett ännu starkare bevis på att killar ÄR svin och idioter, än killen man stötte på innan honom. Jag är så jävla less på det manliga könet så jag bara vill spy. Varför måste ni vara såna jävla svin?? Varför kan ni inte vara lite normala??

Jag ska bli lesbisk på heltid. Ska bara vänta på att Maddä blir singel. *ler* Näe, men skämt åsido, jag tänker ge upp allt vad killar heter. Jag är så jävla less på att tro att jag har hittat nåt vettigt men det visar sig att det är ett svin som allt annat. Jag orkar inte bry mig. Jag kommer aldrig mer att tro på att någon kille är annorlunda, alla killar är SVIN, mer eller mindre.

---

Jag borde verkligen sova... men det är svårt när man har sovit tre timmar mitt på dagen...

Imorgon ska jag och syster på Poets of the Fall på Debaser Slussen. Jäklar va vi är ute och ränner. :P Det blir nog trevligt.

Har jag tur kommer älskade hit på fredag. Men jag vågar inte hoppas, det vore för bra.

På lördag är det fest hos Lotta, hon har ju fyllt år! :) *grattis i efterskott*

Nu blir det sängen....

GOD NATT!!

Satan va jag saknar min ängel! Det är en månad sen vi träffades men det känns som en hel evighet. Jag saknar att sitta uppe på natten, ha tvn på lite i bakgrunden och bara prata. Jag saknar att krama på henne. Jag saknar att skratta med henne. Jag saknar att bara ha henne i min närhet. Hon betyder så sjukt mycket för mig. Livet var enklare med henne i min närhet. *älskar massor*

Maddä, du är så jävla saknad!!!

Jag behöver gråta. Jag behöver släppa på spärren och låta dem rinna fritt. Det har samlats inom mig och det är på väg att rinna över men nånting håller emot. Jag kan inte gråta.

Jag kommer drunkna i mina egna tårar.

Jag önskar att det någon gång kunde vara jag som gör illa någon istället för tvärtom. Varför är det alltid jag som är den som får ont? Varför är det alltid jag som måste bita ihop för att inte bryta ihop?

Jag känner mig vingklippt.

Det känns som om jag äts upp inifrån. Det kanske inte syns utåt men inuti blir hålet bara större och större. Hur lång tid dröjer det tills jag bara är ett skal?

---

Valborg blev inte nånstans som jag hade hoppats. Jag hade typ sex olika alternativ som jag kunde göra. Jag valde det tråkigaste. Jag stannade hemma med mamma och pappa, käkade middag hos grannarna och var kvar där till nyligen. Var lite inne på att åka iväg ett tag men sen rann klockan iväg och det blir inget med det.

Vilken jävla Valborg....

---

Frustrationen och rastlösheten har återvänt. Det kryper i hela kroppen på mig och jag vet inte hur jag ska hantera det. Jag vet inte hur jag ska få stopp på "myrorna" under skinnet. Jag kommer inte åt dem. Hur mycket jag än försöker fortsätter de krypa under skinnet på mig. Det gör mig galen!

---

Jag är ett psykfall. Kan ingen rädda mig från mig själv?!