I´m so fucking pathetic
Jag förstår seriöst inte vad det är jag håller på med. Jag är så jävla less på mig själv o hur jag får mig själv att må. Jag hatar det faktum att jag inte gör något annat än att bara trycka ner mig själv för att sedan tycka synd om mig. Vad är det för jävla liv?
O DU!! Dig ska vi inte ens tala om. Du har ingen aning om hur dåligt du får mig att må. Jag vill bara radera dig ur mitt liv, men jag vet att det inte går. Jag kan inte. Jag är beroende av dig. Hur mycket jag önskar motsatsen så vet jag att det är så. Jag kommer alltid vara beroende av dig.
Jag drömmer om ett liv som jag vet att jag aldrig kommer att få. Jag drömmer om dig som jag vet att jag aldrig kommer att få. Jag drömmer om mig som någon jag vet att jag aldrig kommer att bli.
VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ MIG?? Snälla någon, släng in mig i en vägg o låt spillrorna ligga kvar. Det är ingen idé att plocka upp dem, ingen tar hand om dem i alla fall.
Tänk om jag bara kunde radera vissa delar. Tänk om jag kunde ta bort de spärrar jag har som jag inte vill ha längre. Skulle livet verkligen bli bättre? Egentligen... livet är så jävla kort. Tänk hur kort stund vi egentligen lever på denna jord. O vad gör vi med den korta värdefulla tid vi har?? Ingenting är i alla fall mitt svar. Jag gör fan INGENTING med mitt liv. O varje gång jag kommer på det tänker jag "men nu ska det fan bli ändring!!" Jag blir ambitiös o tar tag i det... i ungefär någon timme. Sedan rasar allt samman igen.
O DU!! Dig ska vi inte ens tala om. Du har ingen aning om hur dåligt du får mig att må. Jag vill bara radera dig ur mitt liv, men jag vet att det inte går. Jag kan inte. Jag är beroende av dig. Hur mycket jag önskar motsatsen så vet jag att det är så. Jag kommer alltid vara beroende av dig.
Jag drömmer om ett liv som jag vet att jag aldrig kommer att få. Jag drömmer om dig som jag vet att jag aldrig kommer att få. Jag drömmer om mig som någon jag vet att jag aldrig kommer att bli.
VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ MIG?? Snälla någon, släng in mig i en vägg o låt spillrorna ligga kvar. Det är ingen idé att plocka upp dem, ingen tar hand om dem i alla fall.
Tänk om jag bara kunde radera vissa delar. Tänk om jag kunde ta bort de spärrar jag har som jag inte vill ha längre. Skulle livet verkligen bli bättre? Egentligen... livet är så jävla kort. Tänk hur kort stund vi egentligen lever på denna jord. O vad gör vi med den korta värdefulla tid vi har?? Ingenting är i alla fall mitt svar. Jag gör fan INGENTING med mitt liv. O varje gång jag kommer på det tänker jag "men nu ska det fan bli ändring!!" Jag blir ambitiös o tar tag i det... i ungefär någon timme. Sedan rasar allt samman igen.
Kommentarer
Trackback