2 år....

Tiden går fort... Två år har gått men saknade har inte blivit mindre. Hon finns fortfarande i mina tankar, dag som natt. Det skär i hjärtat när jag tänker på allt hon inte får vara med och uppleva och det skär än mer när jag tänker på allt som mamma går igenom utan möjlighet till stöd från sin mamma. Vad skulle jag göra utan min mamma?

Var vid minneslunden igår i alla fall och satte en liten blomma. Känns bra att vara där, dock saknar jag den riktiga "kontakten" som är lättare att få om man har en specifik grav. Men ja... här är blomman i alla fall.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback