Bota mig!!
Snälla någon, kan ingen bota mig?
Du har bosatt dig i min hjärna o det verkar inte som att du har några som helst planer på att lämna den. Konstant är du där o gör mig påmind om dig. Var det verkligen nödvändigt? Var det verkligen nödvändigt att dra ur mig från min saknad o ge mig alla känslor som jag trodde att jag inte skulle kunna känna på många stunder än?
Du är för mig ett omöjligt kapitel. Jag önskar att du vore det kapitel som löser bokens gåta men jag tror tyvärr att du bara är ett av de som man måste läsa för sammanhangets skull. Jag vill att du ska vara mitt "gåtlösarkapitel". Jag vill att du ska vara den som får mig att glömma det förgångna o börjar leva i nuet.
Det är helt sjukt, vad har du gjort med mig?? Hur fasen kunde jag ta ner garden o låta detta hända?? Hur kunde jag låta mig vara så svag inför känslor?? Varför stod jag inte emot??
Tiden börjar sakta rinna ut i timglaset. Jag har inte så lång tid på mig. Jag måste fatta ett beslut. Men jag måste se till att det blir rätt beslut. Ett enda felsteg kan bli förödande. Men det kan även ett avbrutet steg bli.
MIKA!! Tekväll!! Nu!! Behöver!!
(Vem fan ska jag dricka te med när jag har flyttat?? *panik* Gumman, du får flytta med!! Behöver dig där uppe!!)
Du har bosatt dig i min hjärna o det verkar inte som att du har några som helst planer på att lämna den. Konstant är du där o gör mig påmind om dig. Var det verkligen nödvändigt? Var det verkligen nödvändigt att dra ur mig från min saknad o ge mig alla känslor som jag trodde att jag inte skulle kunna känna på många stunder än?
Du är för mig ett omöjligt kapitel. Jag önskar att du vore det kapitel som löser bokens gåta men jag tror tyvärr att du bara är ett av de som man måste läsa för sammanhangets skull. Jag vill att du ska vara mitt "gåtlösarkapitel". Jag vill att du ska vara den som får mig att glömma det förgångna o börjar leva i nuet.
Det är helt sjukt, vad har du gjort med mig?? Hur fasen kunde jag ta ner garden o låta detta hända?? Hur kunde jag låta mig vara så svag inför känslor?? Varför stod jag inte emot??
Tiden börjar sakta rinna ut i timglaset. Jag har inte så lång tid på mig. Jag måste fatta ett beslut. Men jag måste se till att det blir rätt beslut. Ett enda felsteg kan bli förödande. Men det kan även ett avbrutet steg bli.
MIKA!! Tekväll!! Nu!! Behöver!!
(Vem fan ska jag dricka te med när jag har flyttat?? *panik* Gumman, du får flytta med!! Behöver dig där uppe!!)
Kommentarer
Trackback