Sandra "melondoft" Ekdahl

Ja, hur kunde jag vara så dum o tro att känslorna för Honom skulle gå över bara sådär? Jag trodde verkligen att de skulle försvinna, att det bara var en liten fling o att det skulle gå över på en gång. Fan vilken miss.

Det är inte roligt längre. Han finns i mina tankar konstant. Hjärtat hoppar till varje gång jag ser Honom. Jag blir knäsvag i Hans närhet, jag blir som en liten flicka; blyg o fnissig. Samtidigt som det gör såå ont. Jag vet att Han aldrig kommer bli min. Han är någon annans. Jag vet vems. Men det hjälper inte. Jag vill att de ska va lyckliga, men känslorna vill inte svalna. Det gör lika ont varje gång. Det här är inte okej. I början var det okej. I början var det rätt mysigt att känna så som jag gör. Men inte längre. Nu är det inte ett dugg mysigt längre, bara jobbigt.

Du sa "gå inte o kära ner dig, jag kanske ändrar mig". Jag vill inte säga till dig att det redan är för sent. Det känns som att det inte är nån mening. Du sa "jag har tänkt på dig en del senaste tiden". Jag vill inte säga att det är någon annan som varit mina tankar. Vad spelar det för roll? Jag är inte din längre så jag behöver inte försvara mig på något sätt.

Kan man verkligen se till att känslor försvinner? Jag menar, FÖRSVINNER, inte ersätts av någon annan känsla. I så fall, hur gör man?? Jag skulle behöva den kunskapen nu.