Hej o välkommen tillbaka...
... till helvetet!
Vilken underbar vecka det har varit *not*. Var hemma med rejäl huvudvärk i måndags, blev då samtidigt sjuk (igen) så jag blev hemma tisdag o onsdag också. Dyker upp på jobbet på torsdag eftersom jag känner dåligt samvete för att jag är hemma. Redan efter att ha jobbat två timmar är jag helt färdig o nästan redo att gå hem igen men jag biter ihop... men för vad??
Det är så kul när man kommer tillbaka till jobbet o det enda man får är skit, skit, skit o ännu mer skit. Allra först fick jag "skäll" för att jag glömde bort ett namn på någon som skulle hämta ett barn *sorry att jag hade skrikande ungar bredvid mig o att jag har lite kort minne när jag är stressad*. Sen fick jag veta att schemat var ändrat så min förut tidiga fredag med sluttid 14.30 var ändrad till 15.20 o det fick jag som sagt reda på dan innan.
Som om det här inte var nog för att förstöra en dag så ville E prata med mig "mellan två ögon". Då fick jag veta att: 1. Chefen ska ta kontakt med mig för att jag har varit sjuk fem gånger på tre månader (då har jag dock vart hemma två gånger med migrän av de fem men det räknas inte). 2: Det är inte okej att skicka sms för att tala om att jag ska vara hemma en dag till pga. sjukdom (då tycker jag att man kan tala om det första gången o inte vänta tills det har hänt flera gånger o då se det som ett stort problem). 3: Jag får inte min semester nästa vecka som jag har räknat med (vilket innebär att jag två dagar före får reda på att jag inte får vara ledig då jag egentligen redan har fått semestern beviljad). Eller om jag ska uttrycka mig som E så har jag ju ett val, jag kan ju ta semester men då kommer det skita sig för de andra som jobbar o att man inte kan räkna med att få semester mitt under en termin.
Gud va härligt det är att komma tillbaka till jobbet! *woohoo*. Sen i fredags pratade jag med chefen på telefon o då pratade vi om det här som jag o E hade pratat om dagen innan. På punkten om semester sa hon bara att "hon räknar med att man ser till verksamhetens bästa o inte tar semester då det inte passar för verksamheten". Dessutom ska jag o A (chefen) ha ett samtal tillsammans nästa vecka om min höga frånvaro o att vi kanske måste fixa förstadagsintyg på mig (guuuud va lätt det är att ta sig till farbror/tant doktor när man har migrän för att få ett intyg på att man ligger hemma o mår så jävla dåligt att man inte kan gå upp ur sängen för att man har migrän, snacka om ironiskt).
Ännu mer skit... andra E har blivit sjukskriven så nu är jag o A (inte chefen) ensamma med 14 barn.... det går ju inte ens runt på tre så jag förstår verkligen inte hur vi ska kunna gå runt på två... speciellt inte med tanke på T... *help*
Just nu, funderar jag HELT O FULLT ALLVARLIGT på att säga upp mig. Jag känner att det är inte värt det skitjobb jag gör o få all skit som jag tar för den urpissiga lön som jag har. Jag skulle ha betydligt trevligare om jag satt hemma än vad jag har på det där jobbet. Dessutom, som jag har sagt många gånger tidigare, så är inte det där jobbet något för mig, jag trivs fortfarande inte o jag tror inte att jag någonsin kommer att trivas. Enda nackdelen (o då menar jag verkligen den ENDA) med att säga upp mig är att jag inte kommer att få ett öre eftersom jag inte är 20 o inte har jobbat tillräckligt länge för att få a-kassa. Känns underbart....
Som om allt detta inte vore nog så gick det skit på matchen idag också. Vi förlorade vår första match den här säsongen. Vi torskade med 24-25 mot Arbrå HK. Okej, visst, ska vi förlora så är väl de värdiga motståndare men ändå. Det absolut värsta är att vi förlorar på att vi inte är fokuserade o satsar 100%, inte att de är bättre o kör över oss. Ett fjuttigt mål till o vi hade fortfarande varit obesegrade.
O som grädde på moset blev jag "misshandlad" också. En kantspelare sköt mig rätt i ansiktet o bollen träffade mitt över ögat. Det kändes skitäckligt, det kändes som om hela ögat trycktes in i huvudet. Gjorde inte jätteont men jag är ju inte direkt vacker.
Jag är så himla besviken på att det inte har kommit någon snö ännu. Det är redan 3 december o första advent men det är fortfarande barmark o massa plusgrader. Det här är verkligen inte normalt. Det är något väldigt knasigt med vårt klimat just nu. Jag tror att vi måste ta tag i världen o göra nånting åt det här NU! Hur ska det gå på julafton om det inte finns nån snö?? Jag kommer i alla fall vara den mest ledsna människan på julafton då. Det går inte att fira jul utan snö, då är hela känslan förstörd. GE MIG SNÖ NU!!!!!!!!
Det enda som har varit positivt de senaste dagarna är gårdagen då jag var på hockey på Hovet o såg Djurgården mot Färjestad (igen). Det var ingen vidare bra match men det slutade i alla fall 5-4 till Färjestad i övertid så jag får se det bra i det.
Så en sammanfattning av mitt kroppsliga o sinnliga tillstånd just nu är:
Jävligt uppretad, förbannad, besviken, snölängtande, hostig o blåtirad Sandra som önskar att saker o ting kunde te sig lite positivt ibland...
Välkommen till min värld... kliv försiktigt över taggtråden när du stiger in..!!
Kommentarer
Trackback