Hej mitt vinterland!

Shit, nu har nog himlen fått spader! Dessa vackra små vita flingor som singlar ner från skyn gör att jag blir alldeles till mig! Det är nånting med snö som får mig att må så jäkla bra! Dock är jag livrädd för att den ska försvinna innan julafton och återigen lämna mig här besviken. Men jag håller tummarna och hoppas på att det kanske blir en vit jul i år trots allt.

Jag vet att jag har varit jättedålig på att skriva här senaste tiden men jag hoppas att jag faktiskt har en bra ursäkt till det. Det är en väldigt stor omställning att komma hem och helt plötsligt ha ett litet knyte att ta hand om och första dagarna hade jag inte ens en tanke på att sitta vid datorn för var det inte amning så var det blöjbyte eller så sov vi ikapp i soffan. Nu börjar det dock bli lite mer rutiner här hemma och jag tänkte ta mig lite tid att uppdatera kring vad som har hänt. Ni som inte orkar med massa bebisprat får helt enkelt återkomma lite senare. ;)

Vi kom ju hem från BB den 6e, på söndagen. Det var väldigt skönt att få komma hem samtidigt som jag tror att både Peter och jag kände oss lite nervösa. Nyblivna farmor och farfar var på besök (de körde hem Peter från BB och mamma körde hem mig och Willam, lång historia som jag inte orkar dra här). Sen på kvällen kom mamma och syster förbi en liten stund och även Christoffer (grannen och Peters kollega). Första natten sov jag i stort sett ingenting för William ville inget annat än att bara amma och snutta på bröstet hela tiden.

På tisdagen var det återbesök på BB. Det blev lite stressigt då det är ett rent helvete att försöka hitta parkering vid KS men det gick bra till slut. Väl där vägde vi skrutten och han hade gått från sin födelsevikt 4370 gram till bara 3935 gram. Barnmorskan trodde att det berodde på att min mjölkproduktion inte hade kommit igång ordentligt så hon sa att vi skulle börja med ersättning för att få upp honom i vikt. Allt annat såg bra ut och hon tog lite blodprov för att göra ett s.k. PKU-test. Sen gjorde vi också hörseltest och även det såg bra ut. :) På vägen hem blev det till att åka förbi Solna centrum och köpa lite nya kläder samt nya strumpor för han har ju ärvt mina och Peters fötter så hans små båtar fick ju inte plats i de små strumporna jag hade köpt. *skratt* Därefter blev det att åka förbi affären och köpa ersättning så vår lille kille skulle kunna bli mätt ordentligt. Det märktes att ersättningen gjorde skillnad för han blev mer nöjd efter varje måltid och han sov bättre. På kvällen var pappa här en liten stund för att se sin nykläckta dotterson. Tror han tycker det är lite roligt med första killen i familjen. :)

Själv blev jag dock mer och mer slutkörd och jag tror att jag hamnde i någon form av baby blues. Allt kändes bara skit och jag ville bara gråta. Som tur var hade jag Peter som kunde stötta mig och ta William när jag bara ville försvinna.

Mickis var förbi en liten sväng på onsdagen och tittade på underverket.

I fredags var det återbesök på BB igen för att följa upp vikten. Denna gång hade han gått upp från 3935 gram till 4160 gram så det gick i alla fall åt rätt håll. Dock tyckte barnmorskan att vi skulle fortsätta med ersättningen. På eftermiddagen kom Ellinor, Jonas och Yrla förbi efter att de hade hämtat Yrla på dagis. Yrla verkade lite fascinerad av sin kusin och hon frågade t.o.m. om hon fick hålla i honom. Så söta de var tillsammans! :) Kvällen spenderades i soffan framför TVn och IDOL-finalen. William tyckte inte alls om Calle utan varje gång han sjöng gnydde han och såg missnöjd ut medan när Erik sjöng låg han och sov så sött. ^^ Snacka om att vara drillad redan från början! Lyckan var stor när Erik vann! :D

I lördags var Jonas och Lilia samt barnen här på en liten fika. Jonas får nog akta sig för Lilia blev alldeles till sig och tyckte att de skulle skaffa en till. ;) *skratt*

Söndag bjöd på besök av nyblivna farmor och farfar, två av tre farbröder och "gammelfarmor" (Peters farmor). Jag undrar om William kände sig uttittad när det stod ett helt kompani och stirrade på honom när han låg och sov på soffan. :P Men kan man göra annat än att stirra på en sån liten skönhet?? ^^ Sen när han hade vaknat till liv blev det rundvandring till alla, t.o.m. farbror Stefan och farbror Andreas höll, trots att de båda såg ut som om de trodde att han skulle gå sönder bara man petade på honom. ^^ På kvällen åkte vi till mamma en liten stund på luciafika så hon också fick pilla lite på honom.

Igår (måndag) hade vi två hembesök, först av Trygg-Hansa och sen av BVC. Återigen följdes vikten upp och denna gång hade han ökat från 4160 gram till 4300 gram så han närmar sig sin födelsevikt! *äntligen* I övrigt gick vi igenom lite papper och hon frågade lite frågor och tittade på honom. Hon tyckte han såg jättefin ut och hon hade ingenting att klaga på. :) Så nu har vi en stor och frisk pojke som dessutom är försäkrad. ^^

Idag blir det nog till att ta det ganska lugnt. KANSKE att vi åker iväg och tittar lite handboll ikväll beroende på hur vi känner oss. Hade en ganska jobbig dag igår då William inte ville sova på natten så jag fick inte heller sova så jag tror att vi kan behöva återhämta oss lite. Dock gick jag upp vid 05.30 idag och har varit vaken sen dess men jag är trots det ganska utvilad då jag sov mycket igår kväll (somnade t.o.m. när jag satt och ammade och William somnade också så vi satt och sov i tre timmar istället för att äta :P).

Nu ska jag nog ta och ringa till min barnmorska för att fråga henne om mina blödningar. Gillar inte riktigt att de inte verkar bli mindre utan snarare verkar öka så jag tänkte höra om jag kan få komma på kontroll hos henne eller vart jag ska vända mig. Man blir ju lite nojjig liksom...

Angående förlossningsberättelse så är den klar, den ska bara läsas igenom och godkännas av Peter också. Sen kommer den upp här. Vi får se om det blir i full version eller om jag försöker korta ner den.


Kommentarer
Postat av: Mia

Här ska inte kortas ner, nu vill vi ha den långa versionen av förlossningsberättelsen...:D

Tycker du ska ringa och kolla blödningarna, är säkert ingen fara, har hört om folk som blödit i flera månader efter förlossning, mina höll dock bara i sig i knappt en månad, och var bara rikliga första veckan...

Så det är väl från person till person...



Som nu efter aborten sa dom att man skulle blöda i 2-4 veckor... för min del är det snart 2 månader sen och NU har dom börjat minska... lagom kul..:p hehe..



väntar med spänning på förlossningsberättelsen nu i alla fall..

Och ni verkar ha haft fullt upp, så vi avvaktar ett tag till innan vi våldsgästar..;) vet ju hur krävande det är i början så... men vill allt bra gärna komma och klämma bebis..;)

Puss


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback