I'm going home...
"I'm going home,
back to the place where I belong..."
Det har äntligen löst sig med lägenheten. I tisdags var en tjej här och tittade på den och igår blev det klart att hon ska hyra den av mig. Detta betyder alltså att jag flyttar hem till Stockholm igen!
Det känns så jävla bra. Det känns helt underbart att äntligen få komma hem igen, dit jag faktiskt hör hemma. Stockholm kommer alltid vara hemma för mig. Visst, det känns väl lite drygt att behöva flytta hem till mamma och pappa igen efter att ha bott själv i ca. 7 månader men vad ska man göra? Jag får i alla fall komma hem till Stockholm och det är det viktigaste för mig just nu.
Jag var i skolan idag. Jag gick inte på några lektioner men jag var där och pratade med min mentor och hämtade lite papper osv. Kändes konstigt att vara tillbaka i skolbyggnaden, har inte varit där på ca. 3 veckor. Det kändes dock mer konstigt att det var sista gången jag kom dit som elev och kanske sista gången jag träffar de flesta av de som går på skolan. Jag kommer sakna vissa av dem väldigt mycket... Vissa kommer alltid betyda mer än andra. Det som smärtar mig mest just nu är att jag verkar ha förlorat Sofia. Antagligen får jag skylla mig själv men det gör inte mindre ont för det. Jag saknar henne, nåt så fruktansvärt mycket och jag önskar att det inte hade blivit såhär.
Jag ska försöka att packa lite idag, det är dock lite svårt för jag har typ bara en flyttkartong, resten är hemma hos mamma och pappa fortfarande. Men jag måste i alla fall försöka få ihop grejerna lite. Mamma och pappa kommer upp på lördag och hjälper mig att köra hem alla grejer + städa, sen på söndag tar jag det sista och åker till Alfta för att spela match, sen hem till Stockholm för gott.
När jag kommer hem till Stockholm ska jag på allvar ta tag i det här med min axel. Jag har antagligen nåt som kallas för Impingement. Risken finns att det blir en kronisk skada om man inte gör något åt det så nu ska jag ta tag i det här en gång för alla. Vill inte ha en kronisk axelskada som hämmar mig i vardagslivet vid en ålder av 21.
Jag tror att jag håller på att bli sjuk.... vaknar varje morgon och kan knappt andas, är alldeles glansig i ögonen, snorar hela tiden och känner ett tryck över bihålorna i pannan. Det vore väl bara för typiskt om jag blev sjuk lagom till sista matchen i serien... jag vill ju spöa skiten ur Alfta (så som vi gjorde mot Rättvik i måndags *myser* 33-10 mot ett bra lag, snacka om skön känsla).
Nu ska jag nog försöka packa lite... eller så blir det till att dö i sängen en stund... vi får se vilket det blir... beror på vad jag orkar...
back to the place where I belong..."
Det har äntligen löst sig med lägenheten. I tisdags var en tjej här och tittade på den och igår blev det klart att hon ska hyra den av mig. Detta betyder alltså att jag flyttar hem till Stockholm igen!
Det känns så jävla bra. Det känns helt underbart att äntligen få komma hem igen, dit jag faktiskt hör hemma. Stockholm kommer alltid vara hemma för mig. Visst, det känns väl lite drygt att behöva flytta hem till mamma och pappa igen efter att ha bott själv i ca. 7 månader men vad ska man göra? Jag får i alla fall komma hem till Stockholm och det är det viktigaste för mig just nu.
Jag var i skolan idag. Jag gick inte på några lektioner men jag var där och pratade med min mentor och hämtade lite papper osv. Kändes konstigt att vara tillbaka i skolbyggnaden, har inte varit där på ca. 3 veckor. Det kändes dock mer konstigt att det var sista gången jag kom dit som elev och kanske sista gången jag träffar de flesta av de som går på skolan. Jag kommer sakna vissa av dem väldigt mycket... Vissa kommer alltid betyda mer än andra. Det som smärtar mig mest just nu är att jag verkar ha förlorat Sofia. Antagligen får jag skylla mig själv men det gör inte mindre ont för det. Jag saknar henne, nåt så fruktansvärt mycket och jag önskar att det inte hade blivit såhär.
Jag ska försöka att packa lite idag, det är dock lite svårt för jag har typ bara en flyttkartong, resten är hemma hos mamma och pappa fortfarande. Men jag måste i alla fall försöka få ihop grejerna lite. Mamma och pappa kommer upp på lördag och hjälper mig att köra hem alla grejer + städa, sen på söndag tar jag det sista och åker till Alfta för att spela match, sen hem till Stockholm för gott.
När jag kommer hem till Stockholm ska jag på allvar ta tag i det här med min axel. Jag har antagligen nåt som kallas för Impingement. Risken finns att det blir en kronisk skada om man inte gör något åt det så nu ska jag ta tag i det här en gång för alla. Vill inte ha en kronisk axelskada som hämmar mig i vardagslivet vid en ålder av 21.
Jag tror att jag håller på att bli sjuk.... vaknar varje morgon och kan knappt andas, är alldeles glansig i ögonen, snorar hela tiden och känner ett tryck över bihålorna i pannan. Det vore väl bara för typiskt om jag blev sjuk lagom till sista matchen i serien... jag vill ju spöa skiten ur Alfta (så som vi gjorde mot Rättvik i måndags *myser* 33-10 mot ett bra lag, snacka om skön känsla).
Nu ska jag nog försöka packa lite... eller så blir det till att dö i sängen en stund... vi får se vilket det blir... beror på vad jag orkar...
Kommentarer
Trackback