Sandra "melondoft" Ekdahl

Jag börjar tro att jag har hittat min andra hälft. Jag vet inte om det nånsin har känts såhär självklart för mig att vara med någon som det gör med honom. Han får mig att le, bara av att finnas i mina tankar, han gör små saker för mig som egentligen inte är så mycket men som betyder en hel del. Bara som ett exempel: idag kom jag hem från jobbet, satte mig vid skrivbordet och öppnade upp datorn. Där satt det en post-it som det stod "PUSS!" på. Jag startar datorn och då har jag fått små söta meddelanden på min MSN som han skrev igår kväll när jag sov. Det är sånt där som gör mig glad, de där små sakerna som man gör för att man vill, inte för att man måste.

Jag saknar honom direkt efter att vi har skiljts åt, jag kan knappt sitta still förrän jag får träffa honom igen. Jag älskar att somna i hans famn och det finns inget bättre än att vakna upp av hans mjuka smekning.

Jag är fortfarande rädd, men magkänslan säger att det här är bra, att det här är rätt, så rädslan börjar mer och mer försvinna. Han har redan sagt vad han känner, jag är inte riktigt redo att säga just de orden men jag tror att om han orkar vänta så kommer de, förr eller senare.



Du gör mig så fruktansvärt lycklig så du anar inte! Jag hoppas det här är på riktigt! Jag hoppas att jag har hittat hem!