"Reason to cry"
Senaste tiden har jag haft dig i huvudet väldigt ofta. Det är så mycket jag skulle vilja berätta för dig, så mycket som jag vet att du skulle vilja höra om. Allt som händer i skolan o såndana saker, vill jag dela med dig, för jag vet att du tycker det är roligt att höra om. Jag vet inte hur många gånger jag nästan har varit på väg att lyfta luren för att ringa dig när jag kommer på att det inte går.... Det gör så ont i mitt hjärta, saknaden är helt enorm o jag vet inte riktigt hur jag ska hantera den. Det känns inte verkligt, det ÄR inte verkligt! Tänk om jag kunde få dig tillbaka. På måndag är det fyra månader sen... i fyra månader har jag fått klara mig utan dig. På onsdag skulle du ha fyllt 70 år.
Jag minns när jag var hemma hos dig o hjälpte dig att städa, jag tvättade fönstren o du sa "va bra, då behöver vi inte tvätta dem till min 70-årsdag... om jag lever då" (du visste redan då att du var sjuk). Mitt spontana o ärliga svar var "säg inte så, det är klart att du lever då". Det var ju knappt ett halvår kvar, det fanns inte mina tankar att du skulle vara borta då. Men jag hade fel. Det gick så jävla fort. Visst visste jag att det var en dödlig sjukdom men inte att den skulle ta bort dig så fort.
Du är fortfarande en del av mitt liv, du finns med mig hela tiden o jag vill fortfarande dela med mig av saker till dig. Jag tycker om att berätta om vad som händer i mitt liv. Jag vet att du uppskattade när jag var hos er o vi bara satt o pratade om allt möjligt. Jag önskar bara att jag hade tagit mig ännu mer tid. Jag uppskattade också de stunderna.
"And you´re not coming back. I got a reason to cry."
Jag har haft en jättemysig helg hemma i Sthlm. Kändes riktigt skönt att komma hem igen. Tyvärr hann jag inte riktigt träffa alla som jag hade velat träffa (inte tillräckligt länge iaf) men hann träffa bl.a. Mika en snabbis o även Anna en stund. *saknar* Skulle ha träffat Madde men det hanns inte med. :(
Nu är det så att jag råkar veta att "en viss person" läser min blogg ibland så jag tänker inte gå in alltför mycket på vad som hände i helgen (vill inte avslöja vad jag tycker o tänker om saker), det jag kan säga är att det var hur mysigt som helst o att "en viss person" har skapat sig en liten egen hörna i mitt hjärta. Vi får se vart det leder. Vi har sagt att vi ska ta det lugnt o verkligen känna efter o det är väl det bästa, samtidigt som jag känner mig själv o om jag väl involverar mig i nåt vill jag göra det till 110%. Men jag vet fortfarande inte riktigt vad personen ifråga verkligen vill o vad den tänker om allt så "ett steg i taget" är trots allt det bästa!
Till "en viss person": vet ju som sagt att du läser så: Jag tycker om dig! Tack för en underbar helg!
Takida-konsert i måndags. Förband: Plan3 (Bandit-Peters band) *grymt bra*
Var en riktigt bra konsert med bra musik o härligt framträdande. Tyvärr har jag varit lite dålig på att lyssna på alla låtar innan konserten så jag hängde inte riktigt med på alla men känslan fanns där ändå. :) Sen när "Curly Sue" kom, då jävlar gick det rysningar genom hela min kropp!! Fy fasen vilken underbar låt!! O hans röst ska vi inte tala om *myser* Ångrar inte ett dugg att jag missade en dag i skolan för att gå på konsert!! :) Däremot var det nog inte så bra att jag bara sov 5 timmar på natten när jag sen körde bil i typ fyra timmar (åkte ju i Sthlms rusningstrafik så första 40-45 min spenderade jag i köer... *hmm*). Det värsta var att jag höll på att somna framför ratten. Blev riktigt rädd ett tag. Men efter att jag hade stannat till en liten stund (passade på att tanka i Hedemora) så gick det mycket bättre. Kom iaf fram, o i tid också. :) *stolt*
Imorgon är det dags för träning igen. Har ju bara hunnit träna med Mockfjärd två gånger, o spelat en match, men det känns bra. :) Massa trevliga tjejer som verkar tycka det är roligt att jag är där o det känns ju alltid skoj. :)
Jag minns när jag var hemma hos dig o hjälpte dig att städa, jag tvättade fönstren o du sa "va bra, då behöver vi inte tvätta dem till min 70-årsdag... om jag lever då" (du visste redan då att du var sjuk). Mitt spontana o ärliga svar var "säg inte så, det är klart att du lever då". Det var ju knappt ett halvår kvar, det fanns inte mina tankar att du skulle vara borta då. Men jag hade fel. Det gick så jävla fort. Visst visste jag att det var en dödlig sjukdom men inte att den skulle ta bort dig så fort.
Du är fortfarande en del av mitt liv, du finns med mig hela tiden o jag vill fortfarande dela med mig av saker till dig. Jag tycker om att berätta om vad som händer i mitt liv. Jag vet att du uppskattade när jag var hos er o vi bara satt o pratade om allt möjligt. Jag önskar bara att jag hade tagit mig ännu mer tid. Jag uppskattade också de stunderna.
"And you´re not coming back. I got a reason to cry."
Jag har haft en jättemysig helg hemma i Sthlm. Kändes riktigt skönt att komma hem igen. Tyvärr hann jag inte riktigt träffa alla som jag hade velat träffa (inte tillräckligt länge iaf) men hann träffa bl.a. Mika en snabbis o även Anna en stund. *saknar* Skulle ha träffat Madde men det hanns inte med. :(
Nu är det så att jag råkar veta att "en viss person" läser min blogg ibland så jag tänker inte gå in alltför mycket på vad som hände i helgen (vill inte avslöja vad jag tycker o tänker om saker), det jag kan säga är att det var hur mysigt som helst o att "en viss person" har skapat sig en liten egen hörna i mitt hjärta. Vi får se vart det leder. Vi har sagt att vi ska ta det lugnt o verkligen känna efter o det är väl det bästa, samtidigt som jag känner mig själv o om jag väl involverar mig i nåt vill jag göra det till 110%. Men jag vet fortfarande inte riktigt vad personen ifråga verkligen vill o vad den tänker om allt så "ett steg i taget" är trots allt det bästa!
Till "en viss person": vet ju som sagt att du läser så: Jag tycker om dig! Tack för en underbar helg!
Takida-konsert i måndags. Förband: Plan3 (Bandit-Peters band) *grymt bra*
Var en riktigt bra konsert med bra musik o härligt framträdande. Tyvärr har jag varit lite dålig på att lyssna på alla låtar innan konserten så jag hängde inte riktigt med på alla men känslan fanns där ändå. :) Sen när "Curly Sue" kom, då jävlar gick det rysningar genom hela min kropp!! Fy fasen vilken underbar låt!! O hans röst ska vi inte tala om *myser* Ångrar inte ett dugg att jag missade en dag i skolan för att gå på konsert!! :) Däremot var det nog inte så bra att jag bara sov 5 timmar på natten när jag sen körde bil i typ fyra timmar (åkte ju i Sthlms rusningstrafik så första 40-45 min spenderade jag i köer... *hmm*). Det värsta var att jag höll på att somna framför ratten. Blev riktigt rädd ett tag. Men efter att jag hade stannat till en liten stund (passade på att tanka i Hedemora) så gick det mycket bättre. Kom iaf fram, o i tid också. :) *stolt*
Imorgon är det dags för träning igen. Har ju bara hunnit träna med Mockfjärd två gånger, o spelat en match, men det känns bra. :) Massa trevliga tjejer som verkar tycka det är roligt att jag är där o det känns ju alltid skoj. :)
Kommentarer
Trackback