Sandra "melondoft" Ekdahl

Ja, det blev krogen ikväll med söta Mika. Inte planerat men väldigt trevligt. Hon ringde och frågade om jag hade lust att komma över på lite te. Det var som om hon läste mina tankar där jag satt hemma och kände att jag ville hitta på nåt. :P Jag fick en himla lust att gå ut så jag frågade om utgång var ett alternativ. Det var ett "jag är pank men hittar vi nåt billigt så visst"-svar och det ansåg jag som godkänt. Men först hem till Mika för att dricka te, äta äppelpaj som jag hade med mig och bara snacka massa skit. *härligt härligt* Klockan fullständigt rusade iväg och vi kom fram till att vi nog skulle bege oss in till stan om vi överhuvudtaget skulle hinna ut innan vi somnade. :P

Vi bestämde oss ganska fort för att det skulle bli Anchor som vanligt. Vet inte varför men vi dras dit. Iofs, bra musik, fint folk och skön stämning gör det ju till en riktigt bra pub faktiskt. :) Väl där blev det till att beställa (Coca cola som vanligt) och hitta nånstans att sitta (inte det lättaste en lördagkväll kl. 23.30 typ). Efter en kort stund hittade vi platser vid fönstret (riktigt bra platser faktiskt, de bara stod där och väntade på oss). Vi slog oss ner och snackade lite samtidigt som vi lyssnade på musiken och tittade på alla spännande människor. Vi kom fram till att det är en riktigt skön blandning av folk på Anchor. Det är allt från 20-åringar till typ 60+are och alla passar liksom in.

Vid samma bord som oss satt det två andra killar och jag påpekade lite försynt för Mika att den ena, han som satt bredvid mig, var (enligt min mening) RIKTIGT söt. Hon skrattade och höll faktiskt med lite grann (inte vanligt när det gäller killar :P). Tiden gick och killen som satt bredvid Mika petade lite lätt på hennes arm och började prata med henne. Jag fick lite "jaha, ska jag sitta här själv och titta på medan de pratar"-känsla men det gick inte alls lång tid förrän hans kompis, han som satt bredvid mig (den söta), petade på mig och började prata. Jag visste inte riktigt hur jag skulle ta det... han kanske bara pratade med mig för att hans kompis blev upptagen. Hur som helst tänkte jag "what the hell, här sitter världens sötaste och vill faktiskt prata med MIG". Vi babblade på och det flöt riktigt riktigt bra, inget krystat alls. Det visade sig att han kom från någon liten håla i Östergötland, var trummis i ett band och var lika trevlig som han var snygg/söt. Dessutom hade han de finaste ögon jag har tittat in i på väldigt länge.

Dum som jag är fick jag ju som vanligt tanken "han är för fin för mig" så att ens fundera på att ta hans nummer fanns ju inte, om än mindre att faktiskt göra något som helst närmande. Ja, jag är feg och korkad men det är jag i ett nötskal när det kommer till snygga/söta pojkar/killar/män/whatever. Jag anser mig inte värda dem... och det leder till att jag inte ens vågar försöka. Har iaf en liiiiiiten möjlighet kvar, Mika fick nämligen hans kompis nummer... men ja, hade denne fina pojke varit intresserad hade jag nog fått hans nummer så jag ser chansen ungefär som lika med noll. Men men, jag hade en trevlig kväll iaf.

Imorgon ska jag förhoppningsvis få umgås lite med söta Mickis... har ju inte träffats sen strax innan jag flyttade upp till Leksand, hon flyttade ju ner till Malmö och sen dess har vi inte befunnit oss i stan samtidigt. Men nu jäklar, imorgon ska vi förhoppningsvis kunna ta igen allt vi inte har hunnit med.

Nu ska jag dock sova.

Godnatt från en trött, glad men lite besviken/arg-på-sig-själv Sandra